Lennart Tegborg

SVERIGES KYRKOHISTORIA

Ett pionjärprojekt i historiskt perspektiv

Lennart Tegborg

Sveriges kyrkohistoria handlar om kristendomens historia i Sverige.

Huvudförfattarna tillhör expertisen inom svensk kyrkohistoria. I sitt vetenskapliga arbete har de ägnat ett speciellt intresse åt den period i Sveriges kyrkohistoria som de fått det övergripande ansvaret för.

Svensk kyrkohistoria är samtidigt en del av den allmäna svenska samhällshistorien. Kyrkan har bidragit till att skapa svensk identitet. Det finns och har alltid funnits ett samband mellan kyrkan som organisation och det samhälle där den verkar. Ibland har det sambandet haft karaktären av samspel och samverkan, ibland av protest och konflikt.

Genom tolvhundra år av svensk kyrkohistoria finns ett mönster av ömsesidig påverkan mellan kyrkoliv, kulturliv och samhällsliv. Detta förhållande har avsatt påtagliga spår inom många områden. Därför finns det all anledning att i ett arbete som sveriges kyrkohistoria

anlägga ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta kommer till uttryck bland annat i fördjupningsartiklar som ingår i varje band, skrivna av företrädare för olka forskningsämnen - även utanför traditionella teologiska sfären.

Kyrkoorganisation och kyrkoledning, kyrkolag och gudstjänstordningar behöver med nödvändighet beaktas i ett verk med titeln "Sveriges kyrkohistoria". Detsamma gäller förhållandet mellan samhällsförändring och kyrkopolitik. Det är en yttre ram för kyrkolivet, nödvändig att känna till för att förstå det historiska förloppet. - Sveriges kyrkohistoria innehåller mer än så. Här finns rader av människor: kvinnor och män, präster och lekfolk. De har alla på sitt sätt påverkats av sin tids andliga klimat - och påverkat och förändrat. Det handlar om hur människor tänkt och handlat, om tro och liv.

Sveriges kyrkohistoria i betydelsen kristendomens historia i Sverige förutsätter dubbla perspektiv. Detta gäller till exempel senmedeltida mässfromhet, reformtidens predikan och 1600-telets kyrkliga folkfostran. Prästens perspektiv är bara det ena. Det finns all anledning att beakta de många okända - inte minst kvinnorna - ofta bortglömda i tidigare framställningar.

Många av människorna i Sveriges kyrkohistoria är anonyma, andra känner vi till namnet.

En del känner vi genom det de sagt eller skrivit, somliga genom deras handlande och andra genom fromhet som speglas i deras adaktslitteratur. Bönboker ger genom århundrade en inblick i en värld av fromhet som överskrider geografiska och konfessionella gränser, och som överbryggar det tidsmässiga avståndet från högmedeltida spiritualitet till pietismens och folkväckelsens fromhetsliv.

Historien känner egentligen inga gränser. Ändå används de i historiska framställningar av

praktiska och pedagogiska skäl. Det gäller också Sveriges kyrkohistoria, där uppdelningen i perioder ger en tidsmässig orientering i en framställning, som i stor utsträckning måste vara tematisk. Gränsdragningen är ibland flytande och perioderna delvis överlappade. Det är i sig en realistisk återspegling av verkligheten

Sveriges kyrkohistoria är resultatet av Projektet Sveriges kyrkohistoria med Samfundet Pro Fide et Christianismo som initiativtagare och huvudsponsor, med Svenska kykans forskningsråd som huvudman och Verbum som förlag i en gemensam ambition att synliggöra en viktig del av det svenska kulturarvet.